MIN HELG

Hej fina vänner! Min helg har varit helt fantastisk då jag haft mina storebröder på besök hos mig. I fredags träffade vi min faster med familj inne vid Slussen och gick sedan till Götgatan och käkade en sen middag ihop, därefter gick vi vidare till Scandic Malmen där vi satt ett par timmar och pratade.

Igår var vi i Liljeholmsgallerian och shoppade innan vi åkte på vår kusins 30-årsfest innehållande lekar, god middag och dans tills solen gått upp imorse tillsammans ett stort gäng härliga människor! :)

 

 
 
#fitspo #fitinspo #healthy #beach #beach2013 #abs #nocalories #skinny #train #run #summerbody #burnfat... Känner inte ni också hur otroligt inspirerad man blir av alla dessa hashtags? All hets. Allt förbannat tjat om träning, avokadofrukostar och nötter som inte ens går att uttala och allt detta blandar vi i en liten skål med kvarg. Mmmmmmmums! Är det bara jag som genast känner för att träna när jag är inne på Instagram? Lite ″Let's take this iPhone and ruuuuuuun!!″ - Not! Jag känner snarare ännu starkare för att öppna en påse chips till, bara för att jag kan. Detta får man kastat i ansiktet cirka... tvåuhundrasexioåtta gånger om dagen ungefär på Instagram. Unfollow - CHECK!
 
Man riktigt känner hur pressen ökar, hur ätstörningarna förökar sig och dagligen får man inprintat i huvudet att ″Jag duger inte, jag kan nog gå ner två kilo till... Helst... Innan imorgon. Bara två kilo till!″ - Ja, för inte får det mig att vilja ge mig ut och träna för mig och min kropps välmående i alla fall, utan snarare för att passa in i någon sorts bild av ″perfektion″. Jag säger bara. Let's do this - Låt oss vara dom som green peace vill dra ner i vattnet igen för att dom misstar oss normalviktiga människor för att vara strandade valar! Du och jag #fettinspo, du och jag.
 
Jag vill avsluta med att säga - Jag tycker att du är fantastisk precis så som du är och det är det budskapet jag vill förmedla med hashtagen #fettinspo.

FORTSÄTT ATT SKICKA VIDARE NÄTKÄRLEK

Jag blir inte bara oerhört stolt, utan även rörd, när jag ser hur #skickavidarenätkärlek fullständigt svämmar över i våra sociala medier. I stort sätt varje dag får jag minst en kommentar på min Instagram som innehåller taggen #skickavidarenätkärlek – Och vet ni vad? Jag blir upp-över-öronen stolt, inte minst över alla NI som vågar vara med och göra skillnad. Alla ni som tar hashtagen på allvar och vågar visa att ni kämpar för alla dom som varje dag tvings utstå mobbning - Och då med fokus på nätmobbning. Alla ni ÄR med och gör skillnad. Har ni funderat över vad ni egentligen är med och gör? Någonting fint. Någonting fint men som för alla ″oss″ är så självklart - Ni bidrar med kärlek som i sin tur bidrar till ett finare klimat på nätet och i alla våra sociala medier. Ni är med och gör skillnad - Varje dag. Ni visar att ni vågar sätta ner foten och visar att vi inte tänker stå brevid och acceptera att någon utsätts för mobbning, nätmobbning eller annan form av näthat.

 

Men jag är inte bara stolt över alla er som sprider budskapet och är med och kämpar - Utan jag är från hjärtat så obeskrivligt stolt över det faktum att allt detta skapades utav min ″lillsis″ Nellie – www.nellieberntsson.se. En helt vanlig tolvårig tjej med ett hjärta av guld som bestämde sig för att ta saken i egna händer och skapa förändring. Tillsammans med alla oss så har hashtagen taggats snart tretusen gånger. Tretusen gånger. Jag hade aldrig som tolvåring haft det enorma drivet och den målmedvetenheten som Nellie har och som hon visar upp i sin blogg, på Instagramkontot @officialskickavidarenatkarlek och facebookgruppen Skicka Vidare Nätkärlek. Nellie är med och sprider kärlek varje dag och så även du när du tar ställning och ställer dig bakom #skickavidarenätkärlek och dess innebörd. Jag är så stolt över att jag lärt känna Nellie och hennes familj - Familjen Berntsson, ni är fantastiska. Och Nellie, kom ihåg att jag finns här och jag står bakom dig ♥

 

#skickavidarenätkärlek

 

 

THANKFUL

 
Tack för att ni är fantastiska!
Följ mig gärna på Instagram @detvarmindag

FOTOTRÄFF 2013

 
Video från förra helgen då jag jobbade på Fototräffen som anordnades utav de grymma fotobloggarna Elin Kero, Michaela Dahlström och Ottilia Lindell. Så otroligt duktiga tjejer som deltog vid modell workshopen ute i Frihamnen i Stockholm.

SÖNDAG DEN 23 JUNI 2013

 
 
Har och befinner mig fortfarande hos mina fantastiska föräldrar hemma i Småland. Kom hit i torsdagskväll och har firat midsommar med stor del av släkten på pappas sida ute på landet, haft kvalitétstid med min familj och släkt och umgåtts med min vän Fanny men om en stund är det dags att sätta mig i bilen igen och åka tillbaka hem till Stockholm!
 
Jag ska vara ärlig, den senaste veckan har jag inte mått speciellt bra och jag har inte känt någon som helst motivation till att blogga och jag har därför valt att inte göra det under dagarna jag varit hemma här. Jag har behövt hämta inspiration, motivation och styrka hos dom jag älskar allra mest och sakta men säkert är jag på väg tillbaka till mitt rätta jag.
 
Så nu vet ni hur det ligger till. Kram.

LÄSARFIKA?

 
″Hej Jakob! Jag älskar verkligen att läsa din blogg det går bara inte att tröttna på den. jag kan läsa blogginlägg om och om igen. För en vecka sen var jag och min klass på klassresa, jag gjorde illa mig rejält och har varit inne på akuten tre gånger på en vecka. (mina knäskålar hoppar ur led) samt en massa läkarbesök och röntgenbilder. Så, jag har typ bara legat i soffan och känt smärtor i knäna men i söndags bestämmde jag mig för att jag skulle ta mig in till Kungsan för att ta en titt på RixFm festivalen som man bara inte vill missa.

Åkte in tidigt med min kompis för att vi skulle få bra platser. Vi hade tur och fick stå längst fram men de var ett rent helvete att stå med kryckor i ca 8 timmar. Jag hörde att det var några andra som började att prata om att du var där, jag bestämde mig för att leta efter dig jag sket i om min plats skulle bli tagen jag ville bara få träffa dig. Men när jag hade gått typ 10 meter orkade jag inte längre, jag såg dig men det gick bara inte att ta sig dit. Skulle va så sjukt kul att få träffa dig och att få upp humöret efter några besök på akuten! Älskar verkligen din blogg och det skulle vara as kul om det fanns möjlighet att träffa dig. Ha det bäst, världens bästa Jakob!!
 
Jag vet knappt vad jag ska säga - Det är så overkligt hur någon kan vilja träffa just mig och på ett sätt inser jag vilken enorm påverkan och inflytande jag kan ha i en annan människas liv. Ni ska veta att jag ALDRIG, inte för en sekund, aldrig någonsin, tar er förgivet. Jag sitter med ett leende som sträcker sig från ena örat till det andra (och tårfyllda ögon) varje gång jag får meddelanden och mail från er.
 
Ni är fantastiska! ♥
 
Jag får sådan lust att "styra upp" en läsarfika i sommar när jag får sådana här fina mail. Har jag läsare här i Stockholm? Och är det någonting ni skulle vilja göra? Ta en fika och prata om livet ett par timmar.

YOUR FAVORITE?

 
 
Några outfits från förra sommaren. Vilken av dessa är din favorit?
Translation: Some outfits from last summer. Which one is your favorite?
 

HETSA MIG INTE

 

 

För några veckor sedan tog jag upp en fråga som länge förundrat mig, nämligen hashtagen #fitinspo och #fitspo. Vad vill människor egentligen säga? Jag mötte många olika reaktioner via Instagram, Facebook, Twitter, kommentarer i bloggen och även via mail. Jag blev ”hyllad” av många men jag mötte också en del personer som ansåg att jag var trångsynt, oallmänbildad och att jag fullständigt pratade skit i och med att jag startade hashtagen #fettinspo som enligt dom inte var bättre den. Kom ihåg, jag har aldrig utgett mig för att vara kunnig eller utbildad inom ämnet, jag talar endast utifrån egna tankar och erfarenheter. Ingenting annat.

 

Jag tror, eller rättare sagt jag vet, att dessa personer fullständigt misstolkade det budskap jag ville framföra med #fettinspo — Det var självklart inte på något sätt menat att framhävda, påtala eller uppmana människor till att vräka i sig onyttigheter utan en hashtag som visar på att vi alla duger och är fina precis så som vi är – Vilket är ett budskap som #fitinspo, #fitspo #beach2013 inte sänder ut enligt mig. Jag förstår grundtanken till dessa hashtags, men tyvärr tror jag att de tas emot fel. Jag tror att människor indirekt blir uppmanade till att göra precis VAD SOM HELST för att gå ner två kilon som egentligen faktiskt inte finns, man svälter sig de sista veckorna innan det är dags att ligga på stranden, man hoppar över middagar för att slippa se den lilla ”fettvalken” på magen, man ligger sömnlös om natten för att man inte har den i många människors ögon sett ″perfekta kroppen″ och för varje natt som går så närmar sig strandsäsongen. Jag vill att #fettinspo ska vara lite av en påminnelse och kanske till och med ett så kallat ″wake up call″ för alla dessa människor. För faktum är att vi duger precis så som vi är.

 

Jag har inget sixpack, jag är inte perfekt, jag har inte den så kallade ″perfekta kroppen″ och självklart har även jag drömt om att ha det, men någonstans på vägen när dessa tankar snurrade i mitt huvud så insåg jag att det finns så mycket viktigare saker att fokusera på i livet - Exempelvis som att njuta av det goda som livet har att erbjuda. Varje dag. Och då menar jag inte bara i matväg. En ätstörning handlar inte endast om din relation till maten och intag av antal kalorier, den skadar också så mycket mer runt omkring dig - Vänskaper, relationer och också din vardag. Jag vill och önskar att alla människor fick njuta av det världen har att erbjuda. Allt från skratt, till mat, till solnedgångar och fantastiska kvällar då du dansar genom en stad då timmen är så sen, eller tidig, att staden sakta börjar att vakna till liv igen. Och ifall människor nu vill döma mig utifrån hur min kropp ser ut i sommar så är det helt okej för mig. Jag kan helt enkelt inte bry mig mindre. Jag menar, vad jag vet så är jag frisk och många utav alla er som läser min blogg likaså, VI är friska. Vi väljer att fokusera mer på fettvalkar och lågt intag av kalorier än barn, ungdomar och vuxna runt om i världen lever i misär, dör av svält, skulle göra vad som helst för rent vatten och kunna kliva rakt in på en mataffär som ICA. Vi har människors liv som går i spillror på grund av hemska sjukdomar och livsöden. Och här någonstans så bryr vi oss om vågen? Är det bara jag som känner att här blir denna diskussionen verkligen är ett så kallat ″I-landsproblem″, och ett extremt ytligt sådant. Vi bryr oss om en fettvalk på magen, hur vi snabbast blir av med den och vad vi ska äta för att inte gå upp i vikt medans människor i vår värld dör — Dör på grund av bristen på mat och rent vatten. Jag vet att man inte alltid kan tänka på alla andra då man alltid står sig själv och sina ″problem″ närmast, jag vet också att dessa två inte har någon gemensam nämnare, men jag vill bara påtala detta som ett exempel.

 

#fitinspo och andra hashtags svämmar över i sociala medier och har blivit en tagg där allt kretsar kring perfekta frukostar i form av kvarg, kesella, nyttiga nötter som knappt går att uttala eller som någon faktiskt vet var det egentligen kommer ifrån eller varför det är bra, de har bara läst de på sociala medier och förstått att det ska vara bra. Det är perfekt uppskurna avokados och gärna några färgglada frukter till det - Och sist men inte minst, ett litet filter eller en snabb redigering i någon app på telefonen och plötsligt ser frukosten som tagen direkt från ett lyxhotell på någon paradisö. Detta ÄR en hets i form av hashtags som kretsar kring intag av antal kalorier och mätinstrument för antal sprunga kilometer och antal brända kalorier fotograferas flitigt och man uppmanar indirekt människor till att hetsa. Tro mig, det finns en anledning till varför jag får mail från unga människor som har ångest över det faktum att de inte är tillräckligt smala och där med börjar tvivla på sin egen duglighet och överväger att ″ligga i vassen″ i år — Då kan jag stolt ligga där med dig om det är så.

 

Vi duger, vi är fantastiska oavsett om vi har celuliter på låren, en fettvalk på magen eller att våra ben går ihop när vi ställer ihop dom. Vi är människor, vi lever, vi andas och vi finns. Njut! Jag beskyller ingen speciell person utan jag ser detta utifrån sett och jag är en person som ser hur sjukliga ideal skapas varje dag — Det är den verkligheten jag möter i de mail jag från unga. Jag möts av ångest och panik. Jag möts av unga människor med sjuka kroppsideal som tror att ingen kommer att älska dom för att de drack coca cola till maten, åt en chokladkaka eller för att de har en liten, liten valk på magen när de sitter ner. Jag möts av ungdomar som knappt vet i vilken ände de ska börja innan det är dags för årets strandsäsong. Jag möter unga människor som springer morgon, lunch och kväll och fanns möjligheten så skulle de nog försöka pressa in ett gympass och en powerwalk där emellan. Allt för att känna att de duger och att jaga ″perfektion″. Detta är unga människor som slutat leva på grund av dagens ideal — Människor som är på väg att fullständigt tappa fotfästet. Och det provocerar mig frukstansvärt.

 

Verkligheten är den, idag lever vi i ett samhälle där sociala medier har som allra störst inflytade på unga människor – Både tjejer och killar. Det är ett faktum. Jag tycker personligen att det är fantastiskt med människor som brinner för träning eller diverse sporter. Utan tvekan! Det är jätteinspirerande och häftigt och på samma gång gör du kroppen en tjänst genom att motionera och där kan du vara en inspirationskälla till människor att prova och hitta en träningsform som passar honom eller henne — Året runt. Ingen hets utan hälsa. Men någonstans på vägen i hashtagen #fitinspo #fitspo så har hela budskapet med träning och motion ″för dig och din kropps bästa″ försvunnit anser jag i och med att hashtags som #beach #beach2013 ofta sammankopplas. Indirekt har ″vi″ påtalat en sorts hets och den påverkar mer än människor tycks vilja förstå. Förstår ni hur jag tänker? Det gör mig arg, det gör mig ledsen och det gör mig uppriktigt förbannad.

 

Idag vet vi att personer som är populära inom diverse sociala medier har på många sätt större inflytande än exempelvis artister, skådespelare och andra celebriteter. Det är också därför jag blir ledsen när hetsen blir extrem i just dessa kanaler — Våra i dagens samhälle mest besökta sådana. Social media svämmar över av magrutor, smala lår, tunna armar och människor som själva utan att inse det, befinner sig ute på väldigt hal is — De befinner sig på den punkten där ett enda litet snesteg leder dom raka vägen in i ätstörningar och ohälsosamma kroppsideal. Jag poängterar återigen — Jag tycker att träning är jättebra, så länge du gör det för ditt egna välmående och att du besitter kunskaper som du på ett hälsosamt kan skicka vidare.

 

Dela gärna detta inlägget på din facebook, twitter och Instagram. Dela gärna med dig av dina tankar kring detta i kommentarsfältet. Det är bara tillsammans vi kan göra skillnad! Tillsammans.

I LOVE MEETING YOU

 
Jag träffade en fin läsare för ett par dagar sedan i Kungsträdgården här i Stockholm! Jag älskar när ni kommer fram och säger hej, tar en bild och kramas. Ni är verkligen helt fantastiska! ♥
 
Translation: I met this beautiful blog reader/″fan″ a couple of days ago! You guys make me so happy and I really love meeting you. You guys are amazing ♥

SÖNDAG & RIX FM FESTIVALEN

 
Igår kom Jennie hem till mig, vi satt i mitt kök och pratade ett par timmar och åkte sedan in till stan för att gå på RIX FM Festivalen i Kungsträdgården vilket var väldigt trevligt fram tills det att himlen öppnade sig och det började regna.
 
Jag träffade även på en läsare som stannade mig och vi tog ett par bilder tillsammans! Blir alltid lika glad. Hoppas att hon skickar in dom till mig så att jag kan ladda upp dom (om det är okej för henne) — I vilket fall som helst är det superkul att få bilderna vi tar tillsammans skickade som ett minne! :)

BUT UNTIL MY MOMENT COMES

 
Solglasögon från Ray Ban / Klocka från Daniel Wellington / Cardigan från JC (tjejavdelningen) / T-shirt från About Knowing Ed / Jeansshorts från Weekday / Skor från Palladium
 
Idag har jag tänkt åka in till stan för att gå förbi på RIX FM Festivalen i Kungsträdgården! Ska någon av er dit? Ifall ni ser mig, kom fram och säg hej! Tveka inte. Ska även försöka hinna förbi ″Fototräffen″ (del två) i Hagaparken idag och säga hej. Hur som helst — Hoppas vi ses idag fina ni!

FRÅGESTUND DEL 3.

 

SAIL LIKE BALLOONS IN THE SKY

 
Modell: Nicole / Makeup: NYX Cosmetics / Makeup Artist: Frida Skoglund
 
Hej mina vänner! Ber om ursäkt för dålig uppdatering idag, men har jobbat HELA dagen idag tillsammans med våra duktiga makeup artister Frida och Isabelle från NYX-butiken på Elin, Ottilia & Michaelas fotoevent ″Fototräffen″ sedan klockan 08:00 imorse fram tills strax efter klockan 17:00. OM jag är trött nu? Ja, men det är det värt - En hel dag ute i solen och dessutom har jag träffat väldigt fina människor! Bland annat Nicole (som var en av modellerna under plåtningarna) och hennes mamma! :)
 
Här har ni min ″andra familj″ — Tjejen till vänster är alltså min bästa vän Karin och detta är hennes familj bestående av mamma och syskon! Jag ser dessa personer som min egna familj och värdesätter dom enormt mycket — Vi skrattar, gråter och bråkar precis som en riktig familj gör, vi har myskvällar där vi sitter i mjukiskläder, inlindade i filtar och pratar om livet. Jag vill bara att ni ska veta att jag älskar er så himla mycket! Jag längtar så efter att få kramas med er igen. Fina familj ♥
 

TACK KNAKELIBRAK & JIM JEFFERIES!

 
Börjar med att säga TUSEN TACK Knakelibrak Produktion för det trevliga minglet på ert kontor och att jag fick möjligheten att gå och se Jim Jefferies show på China Teatern! Jag bjöd med min vän Jennie till minglet och föreställningen, hon blev så glad! :) Kan varmt rekomendera alla som någon gång får möjligheten att gå och se Jim′s företällningar att göra det! Underhållning på högsta nivå och i världsklass dessutom.
 
Efter föreställningen blev det raka vägen hem och påvägen fick jag ett sms från Jennie — ″Det satt tre tjejer, i kanske 15-16 års åldern och jag hör dom viska "Seriöst, är inte det där hon som hänger med Jakob?" Sen hör jag svagt någonting om China Teatern.″ Så himla söt! Och vilka gulliga tjejer — Önskar att jag varit där och kunnat säga hej! Finns få saker som är så kul som när tjejer och killar kommer fram och säger hej och tar en bild tillsammans.

NU: MINGEL & JIM JEFFERIES SHOW!

 
 
 
Godmorgon godingar! Mår ni bra? Detta inlägget är tidsinställt då jag sitter på jobbet just nu, direkt efter jobbet idag ska jag åka och möta upp min vän Jennie — Jag har nämligen fått en inbjudan för mig och en vän till ett mingel och sedan ska vi alla gå och se komikern Jim Jefferies show på China Teatern. Ska bli riktigt kul! :)
 
TÄVLING! GILLA NYX COSMETICS NORTHERN EUROPE — KLICKA HÄR! ♥
Sökord för att hitta Facebooksidan - ″NYX Cosmetics Northern Europe″

LOOK WHO I RAN INTO...

 
Käkade middag på Fridays på Stureplan igår tillsammans med Vanessa! Efter vi käkat ville vi ta en promenad men kom inte många meter då jag plötsligt hör en bekant och glad stämma ropa ″Detvaaarmindaaaag! Heeej!″ — Och där på en stol, insvept i en filt sitter min vän Andreas (som jag inte träffat på hur länge som helst) och hans supertrevliga vän Sara!
 
Så vi slog oss ner en liten stund vid deras bord och pratade om allt från att få fågelbajs på sig (vanessa fick tidigare på kvällen armen så nerbajsad att det skvätte ner min skärm på telefonen, haha!) till Andreas hjärtoperation som han gick igenom för ett par månader sedan. Ett väldigt oväntat, men fint avslut en tisdagskväll.
 
 
Bomberjacka från H&M / T-shirt från About Knowing Ed / Jeans från Dr. Denim / Skor från Björn Borg.
 
Sitter på tåget nu på väg in till stan för att träffa Vanessa. Vi tänkte ta en promenad och sedan sätta oss på ett fik någonstans. Perfekt avslut på dagen och prata om allt och ingenting.

EGENDESIGNADE MOBILSKAL

 
Det var några som hörde av sig på Instagram (@detvarmindag) och mail och undrade vart jag köpt mina egendesignade mobilskal så lägger upp informationen om det här på bloggen. Beställde dessa två mobilskalen till min iPhone (går att göra till fler märken och modeller) för ett par dagar sedan från DesignSkins.se — Jag var så trött på mitt ″vanliga genomskinliga″ och bestämde mig för att ta två bilder från min plåtning med fotografen Lina Flodins. HÄR klickar du för att komma till ″Designa ditt eget skal″-instruktionerna.
 
Kort och gott: Jag blev riktigt, riktigt nöjd med resultatet även om det kanske var aningen ego att sätta sitt egna ansikte på två mobilskal. Men, men... Hur som helst, nu pryder skalet till vänster baksidan på min telefon! :)
 
 
Efter jobbet igår mötte jag upp Felicia inne i stan, vi fotograferade och promenerade omkring i ett Stockholm som skiftade snabbt mellan regn och små solglimtar. Vi plåtade lite streetstyle till ett projekt som Felicia just nu är med i, men det var svårare sagt än gjort i och med vädret.
 
Vi promenerade fram och tillbaka längst Götgatan i säkert två timmar innan vi tillslut fick den bilden Felicia behövde och gick sedan till Vapiano i Skrapan och käkade middag runt nio igårkväll — Välbehövt och gott!
 

KLAPPAR OCH SLAG

 
Sitter på tåget på väg in till stan för att möta upp Felicia. Hon ska ta några bilder på mig till ett bloggrelaterat projekt som hon håller på med just nu. Kul! I vilket fall som helst, jag kan inte låta bli att tipsa om min absoluta favorit just nu inom musiken, nämligen Oskar Linnros nya album ″Klappar och slag″ (länk till spotify) — Jag får inte nog, det albumet har gått på repeat hela helgen hemma hos mig. Och spelar just nu i mina hörlurar! En av mina favoriter, textmässigt är låten ″Plåster″ men alla är utan att överdriva, helt fantastiska. Lyssna här!

JAG KAN ÄNTLIGEN LEVA MITT RÄTTA JAG.

Jag tackar livet för så mycket jag fått göra under mina bara tjugotvå år här på jorden. Jag avskyr livet vissa dagar och önskar att jag fick byta skor med någon annan, bara för att se ifall denna personens väg är enklare och lindrigare att gå. Mina skor har stundtals varit fyllda av grus, stenblock, ja, till och med cement. Ibland har det känts som om en hel stad lagt sig på mina axlar för att hindra mig från att nå mitt mål, hindra mig från att vara jag, hindra mig från allt — Alltid har det funnits någon som vill hata, någon som vill sätta mig på plats eller rätta in mig i ledet och hoppas på att jag sedan ska hålla käften, någon som alltid hållt sina tummar för att jag ska misslyckas. Men det har också funnits dom som lyft mig likt en dansare lyfter sin partner mot luften och kammar hem en tiopoängare.

 

Jag avskyr kärleken efter att ha fått hjärtat sårat gång på gång innan det egentligen ens hunnit börja, på riktigt. Jag älskar kärlek för allt den har att ge — Allt från konstanta och nästan påtagliga fjärilar i magen och den fantastiska bubbla man befinner sig i just då. Jag avskyr känslan av att känna mig ensam, känna att jag inte har någon som förstår, lyssnar eller orkar att höra på när mitt hjärta ibland behöver ventileras. Jag älskar att ensam, inlindad i en filt få sitta på golvet mitt i min lägenhet och umgås med mig själv och endast höra mina egna andetag. Jag älskar den där känslan av att känna att jag älskar. Jag hoppas och önskar att jag en dag kan träffa någon som tar mig med storm.

 

Jag drömmar ibland om ett liv i ensamhet — Jag trivs med mig själv, men ibland vill även jag ha någon som pussar mig i nacken på morgonen när solen strömmar in genom mitt stora sovrumsfönster. Jag älskar att jag uppskattar mina nära och kära ännu mer sedan jag flyttade hit — Jag saknar mina föräldrars oslagbara kramar. Jag älskar att stå på egna ben, att sent en kväll mitt i veckan kunna promenera hem i den ljumna juniluften från tunnelbanan, höra fåglarna kvittra trots att timmen är sen och känna att mina ben skulle kunna gå tusen mil till. Att trycka ”play” på min oändligt långa spotifylista och lyssna flitigt på One Republics akustiska versioner på nya albumet ”Native”. Jag älskar musiken, älskar att känna mig som huvudrollen i min egna film. Att se mig omkring, uppleva att allt som händer där och då tillsammans med musiken är taget ur en film. Min film. Jag möter en främlings blick och fundrar över ”Undra vart han eller hon är på väg just nu…”. Jag vet lika lite om dom, som dom vet om mig. Vi bara finns i samma värld, under samma himmel och samma sol.

 

Jag bor, andas och lever i en stad som accepterar mig för vem jag är. Jag har gått många mil, i mina egna skor, för att kunna andas frihet, acceptans och respekt. Jag har gått från den mobbade killen med för stora drömmar från den lilla staden där alla ”vet” allt om alla till att idag våga leva. Leva mina drömmar. Leva det liv, vara den person och sysselsätta mig med saker jag älskar. Jag kan äntligen leva mitt rätta jag och känna att det är okej. The sky is the limit.

 


Fotograf fantastiska Lina Flodins.

"TREDJE HJULET" VERSION 2.0

Idag är det Jakob ″Tredje hjulet″ Andersson version 2.0 som gäller — och idag är det Rålambshovsparken som levererar! Haha! :) Funderar starkt på att fortsätta med mina ″Tredje hjulet″-inslag här på bloggen och på Instagram (@detvarmindag). Blir själv full-i-skratt när jag ser bilderna! Hur som helst, vi hade det FANTASTISKT i Rålambshovsparken, käkade pizza och drack gott! Kommer absolut bli fler gånger i sommar, detta var bara premiären.

Jag sitter på en just då relativt tom tunnelbanestation söder om söder, jag kan räkna samtliga personer där på mina båda händer. Efter ett par minuters väntan på tunnelbanan som ska ta mig vidare så kommer ett grabbgäng in på perrongen, de skojar, skrattar, de sätter sig bredvid mig på bänken och den efterlängtade sommarsolen bränner på nästippen. Det går ytterligare några minuter när jag plötsligt hör en av killarna brista ut ″Ey! Kolla bakom dig - En bög.″ Där kommer en kille i färglada shorts och till utseendet att döma så är han en riktigt snygg ung kille med ett tydligt mode, stil och klädintresse också det att döma utifrån hur perfekt matchade hans pastellfärgade kläder är och hur varje hårstrå i frisyren ligger precis perfekt. Mitt i denna kommentaren tittar jag upp, skakar snabbt på huvudet och tänkte ″Hörde jag rätt?″ - Kallade den unga killen bredvid mig, högt och ljudligt, precis den okända killen som passerade för bög? Mycket riktigt. Jag hörde rätt.

 

Året är 2013 och fortfarande använder människor ordet ″bög″ som ett själsord, någonting negativt - När ska vi vakna och förstå att det spelar ingen roll ifall en man älskar en annan man, en tjej älskar en annan tjej eller om en man älskar en kvinna eller om en kvinna älskar en man. Det handlar om kärlek, kärlek mellan två personer och ingenting som varken du eller jag har med att göra. Men inte nog med det, strax efter att killen slängt ur sig den kommentaren så ser jag i ögonvrån hur killen lutar sig odiskret bakåt, tittar åt mitt håll och säger till kompisen ″Titta där då… Bög, haha.″ och jag väntar mig att det ska skrattas högt och att de alla ska dunka varandra i ryggen och skrika ″Ooh mannen!″ men inte. Denna gång får jag hopp om mänskligheten.

 

Killen som i sin tur sitter bredvid denna killen tyckte inte alls att det skämtet var något kul utan spelar pucken snabbt tillbaka ″Du... Det är du som är bög!″. Killen bredvid mig tystnar och snabbt är de tillbaka i normala samtalsämnen igen. Där fick jag för en sekund lusten att ställa mig upp, klappa händerna och berömma den där killen i gänget som vågade sätta ner foten - Det är vad jag kallar mod. Återigen, ″bög″ användes ytterligare en gång som ett själsord men denna gången för att ″ge tillbaka med samma mynt″ och indirekt få killen att förstå ″Det där är inte okej att säga!″.

 

När ska ″vi″ lära oss att se människor och inte kön, hudfärg och läggning? När ska vi acceptera och respektera varandras lik- och olikheter? In the ned of the day, är vi ändå människor under samma sol, på samma jord. Människor med ett värde större än alla pengar i världen, människor med hjärtan av guld.

DET BLEV LEVERANS IGÅR.... FÖR VISSA!

Dom kallar mig även Jakob ″Tredje hjulet″ Andersson, haha! Men i övrigt så levererade Josefina på Djurgården (för vissa som ni ser) igår! ;) Vi satt i flera timmar och pratade om allt mellan himmel och jord. Så underbart! Så fina människor.

 

TÄVLA & VINN

 
Vill du vinna en makeup box innehållande sminkprodukter till ett värde över 3000kr? Var med och tävla på Facebook — LÄNK TILL FACEBOOK-TÄVLINGEN, KLICKA HÄR!

FRIDAY I'M IN LOVE

Min underbara vän Vanessa är i stan igen och  det ska självklart firas! Vi ska mötas upp efter jobbet (har lunchrast just nu) och hänga någonstans ute i solen. Stockholm är heeeelt fantastiskt just nu! Efterlängtade sommarvärme. Vi ska dessutom planera morgondagen, vi tänkte köpa med oss gott och hänga i någon park här i Stockholm större delen av dagen ifall vädret tillåter. Hur mysigt? Ett bättre sätt att spendera helgen på är nog svårt att hitta!
 
Förresten! SÅ HIMLA KUL att läsa om vilka ni är som läser min blogg — Ni kan väll fortsätta skriva några rader om er själva? Klicka här!
 

VILKA ÄR NI FINA?

Jag är VÄLDIGT nyfiken på dig som läser min blogg! Vem är du? Hur gammal är du? Vart bor du? Varför läser du min blogg? Kan ni inte bara ta er lite tid och skriva några rader i detta inlägget så blir jag glad, gladare, gladast.
 
Lillsis' Nellie & jag på Gröna Lund i lördags.

DAGEN TILL ÄRA

Bilder från min Instagram @detvarmindag
 
Så njuter jag av det uuuuuunderbara vädret på min balkong! Alla mina vänner här i Stockholm verkar vara fullbokade på annat håll, så spenderar tid med mig själv. Det är faktiskt första gången i år som jag har tillfälle och möjlighet att sitta här på min balkong och inviga både den och de nya möblerna! Nöjd kille.
 
Så, jag spenderar denna dagen med att dricka alldeles för mycket kaffe, lyssna på musik och svara på en rad mail i inkorgen som legat och väntat - Så ni som mailat mig, ni har svar i er inkorg! :)

JUST NU:

Firar svenska nationaldagen, inviger balkongen och mina nya möbler från JYSK i solskenet - I alla fall är det de jag säger om någon frågar varför jag äter glass (i stora lass) till frukost! Gammaldags vanilj, chokladsås, hallon och chokladströssel. Bästa kombon! :)

 

FRÅGESTUND - DEL 2.

VINN SMINK FÖR ÖVER TRETUSEN KRONOR!

 
TÄVLINGEN – SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT TÄVLA!
– Skicka in en bild till oss på dig tillsammans med en NYX produkt, en sminkning du gjort med NYX  produkter, ett foto på dig tillsammans med NYX Cosmetics logga eller kanske till och med en bild tagen på dig när du besöker NYX Cosmetics butik i Gallerian, Hamngatan 37 i Stockholm med den stora glaspelaren bakom dig? Endast din egna kreativitet sätter gränserna. Det viktiga är att NYX på något sätt finns presenterat tydligt i bilden! Maila din bild till pr@nyxcosmetics.se.

– Därefter kommer din bild (efter godkännande) att postas i fotoalbumet ”NYX GIVEAWAY” på NYX Cosmetics Northern Europes Facebooksida – www.facebook.com/nyxne.

– Du kommer att få ett bekräftelsemail som meddelar att du är med och tävlar! Därefter besök www.facebook.com/nyxne och tagga dig själv i DIN bild och ta hjälp av dina vänner att samla flest likes! Personen med flest likes när tävlingen är slut är den lyckliga vinnaren av en makeup box värde 3000kr.
 
TÄVLINGEN PÅGÅR TILL OCH MED 10 JULI 2013.

SOME PEOPLE KNOW EXACTLY WHAT TO SAY

 
Om du bara visste hur mycket jag behövde höra detta just nu. Tack fantastiska lillasyster! ♥ Video med del två från frågestunden kommer upp ikväll i bloggen! Håll utkik.
Fotograf: Lina Flodins.
 
Hur mår ni idag mina fina? Jag vill bara säga TACK, tusen tack för alla fina kommentarer och mail den senaste tiden. Jag blir så rörd varje gång jag öppnar min inkorg och ser att ni skickat ett mail, en teckning eller bara behöver få ventilera era känslor! Jag älskar er hela gänget som dagligen kikar in här och sprider kärlek. Jag kommer aldrig att kunna tacka er nog. Tack för att ni gör detta möjligt!

SVAR FRÅN FRÅGESTUNDEN - DEL 1.

 
 
Hej mina vänner! Här kommer del 1 från frågestunden. Vill ni att jag svarar på nästa del i en till video? :)

Fotograf: Lina Flodins
 

I min hemstad har jag nog alltid varit ”killen med den för stora gittaren” — Förstår ni hur jag menar? Människor har alltid sagt till mig att jag är lite av en drömmare, att jag inte kommer att bli någonting och efter år av mobbning så är man inte så uppkäftig och man har många gånger tvivlat på sig själv. Det finns dagar då jag gråtit, varit förbannad utan anledning eller velat slå sönder en fönsterruta i ren frustration — Min omgivning har nog tolkat min något lättirriterade ton på rösten som ett typiskt tonårsbeteende. ”Äsch, han är ju i den åldern nu, du vet, hormonerna spökar. Man blir sån.” — Nej så var det inte alls. Det var vetskapen, frustrationen och den ständiga tanken ”Varför jag? Vad har jag gjort? Varför säger folk såhär? Varför puttar dom på mig i korridoren? Varför går 9:orna medvetet in axel-mot-axel med mig? Varför skrattar plötsligt alla i parallellklassen när jag går förbi? Varför skrek Alexander i 9B ”Titta vilken jävla bög han är!!”?”  Dessa tankar har satt djupa spår inom mig men också, som jag sagt så många gånger förut, gett mig ett otroligt driv och stärkt mig oerhört mycket som person konstigt nog.

 

En människa som aldrig varit mobbad har ingen som helst aning. En människa som aldrig varit mobbad har aldrig och kommer aldrig förstå känslan av den där ”klumpen i magen” man vissa mornar vaknar upp med och ständigt bär med sig. En sådan påtaglig, men för ögat obefintlig klump, långt där inne som gör att mackan och glaset med oboj knappt vill slinka ner i magen. Det finns liksom ingen plats över. Den där klumpen och oron tar all plats — I hjärtat, i hjärnan men också i magen. Detta var min verklighet, detta var min verklighet under lång tid. Detta var min verklighet under i stort sätt hela min skoltid.

 

När jag mådde som värst, när jag trodde att mobbningen skulle fullständigt rasera min person, mitt liv, mitt jag och min framtid så kom jag till en punkt — Den där punkten när man står på ett ben och riskerar att ramla över den osynliga kanten eller stå kvar. Jag kom till den där punkten där jag var tvungen att bestämma mig — Ta kampen, eller inte. Valet blev självklart — Jag ska vinna! Jag ska aldrig någonsin låta dessa människor få MIG att tvivla på min egen duglighet och det faktum att jag är bra precis så som jag är. Idag står jag här. Tusen gånger starkare än någonsin tidigare, och vet att jag duger. Jag har självklart, som alla andra dagar då jag kan vara ledsen, dagar då livet på olika plan är jobbigt eller när min livshistoria kommer ikapp och spelas upp som en film bakom mina stängda ögonlock. Men det har vi alla.

 

Sedan jag offentliggjorde min historia på nätet har kommentarer och mail strömmat in från unga människor, både killar och tjejer som känner igen sig i min historia. Killar och tjejer som befunnit eller befinner sig i liknande situation som jag. Människor som på ett eller annat sätt blivit utsatta. Oskyldigt utsatta på grund av sin sexuella läggning, hårfärg, klädstil, kroppsform, längd eller vikt. Dessa människor tackar mig för att jag varit deras vägledning och motivation att orka ta kampen. Att varje dag kliva upp ur sängen och orka. Jag får mail från människor som önskar att jag hade funnits och skrivit detta för många år sedan när de hade behövt höra det som allra mest, när de hade behövt veta att de inte är ensamma.

 

Ingenting är så oerhört smärtsamt och jobbigt men på samma gång så, på något konstigt vis ″fint″ som att få dessa mail. Det är smärtsamt av den anledningen att jag önskar verkligen att ingen människa någonsin skulle behöva uppleva sådant här, ingen människa ska någonsin behöva uppleva det jag gjorde. Ingen människa ska någonsin behöva bli mobbad. Ingen. Det fina kommer när människor tackar mig för att jag finns. När de tackar för mina råd, mina tankar och det faktum att jag delar med mig av annat än en glamorös och rosa vardag. För ni ska veta en sak, bakom denna person som driver denna blogg finns ett enormt stort hjärta med en tillvissdel ärrad själ. En själ jag fått arbeta med och sår som jag själv fått hjälpa till att läka. Den fina delen är också att dessa männsikor anförtror sig till mig av alla människor. Att någon faktiskt söker ″hjälp″ och styrka hos mig. Det är så fint att jag kan göra skillnad för någon i och med mina erfarenheter och historia.

 

Jag kanske inte kan komma med alla de rätta och perfekta svaren på alla frågor, men jag kan dela med mig av mitt tankesätt för att få någon att orka med vardagen och lära sig att bearbeta sina öppna sår och sin ärrade själ. Om jag kan hjälpa en person så har jag dragit den bästa lotten och vunnit det största priset. För då, då har jag varit med och skapat skillnad, skillnad för någon. Ni ska veta att jag verkligen beundrar er. Jag vill finnas där för er, det är därför jag delar med mig av min bakgrund och historia på samma sätt som jag hade behövt att någon gjort det när det var som allra värst för mig. Jag hade behövt höra ″Jakob, det kommer att bli bra - Fortsätt kämpa!″ Min verklighet var den att ingen av alla mina ″skolkamrater″ — De personer som både såg och hörde allt som hände runt omkring mig varje dag sa någonting. Ingen. Absolut ingen. Istället tittade de bort, gick därifrån, tittade ner i marken, lämnade mig ensam eller skrattade nervöst med mobbarna och aldrig tidigare har jag känt mig så ensam, övergiven och sviken som då. Sviken av skolan, lärarna, skol- och klasskamraterna och inte minst mina såkallade vänner — För alla såg. Alla hörde. Jag bestämde mig att ta kampen själ och jag skulle vinna. Det fanns inget annat alternativ trots att det var ensamma JAG mot alla DOM och jag vann. Jag vann. Och kan jag vinna, så kan också du.

 

För ett par veckor sedan fick jag tre mail under ett dygn från tre olika tjejer som alla tackade för att jag fanns. Jag tackar er för att ni finns, för utan er hade ingenting av detta varit möjligt. I dessa mail skrev tjejerna ”Om du bara visste hur mycket du skulle behövas ute i skolorna Jakob. På min högstadieskola exempelvis.” — Och det är precis det jag vill göra. Jag vill komma ut till skolorna och föreläsa. Jag vill komma ut och få dela budskapet om att vi tillsammans måste engagera oss i kampen mot mobbning. För om jag få en mobbad person att tro på sig själv, sina drömmar och att det blir bättre så har jag vunnit, då har jag vunnit över alla de som någonsin sagt någonting elakt om mig. En enda person. Kan jag dessutom få en mobbare att tänka till innan han eller hon säger eller gör någonting elakt mot någon, då har jag också vunnit. Det vore en dröm att få hjälp att komma ut till dagens ungdomar — Att få dela min verklighet, min historia, mina tankar och vad jag gör idag. Hur jag lyckats förverkliga mig själv och mina drömmar trots många år mobbning.

 

Tillsammans klarar vi detta. Du och jag. Vi.

MONDAYMORNING

Modell: Jag. Fotograf: Lina Flodins.
 
Godmorgon! Ny dag, ny vecka! Mår ni bra? Jag tänkte att jag skulle svara på några av era frågor i frågestunden ikväll i en videoblogg. Så finns det någonting du är nyfiken kring så kan du klicka HÄR och ställa din fråga. Kommer att få göra frågestunden i flera delar! :) Jag ska även gå igenom bloggmailen när jag kommer hem, det har kommit in några härliga mail under helgen, så kul!

FRÅGESTUND

 
Ställ frågorna här i kommentarsfältet! :)

FRIDAYS & GRÖNA LUND - EN PERFEKT LÖRDAG

 
Efter mycket om och men (på grund av ösregn) så mötte jag upp Nellie, Josephine, Antonio, Smilla, Maja, Viktor och SarahFridays vid Stureplan för att käka middag! Vi käkade supergod middag och Maja fixade gratisbiljetter till Gröna Lund så när regnet slutat så begav vi oss äntligen till Grönan där vi sprang mellan alla karuseller och skrattade! TACK Maja! En helt fantastisk kväll i fina vänners sällskap ″Lilla bloggfamiljen″!

@ POPEXPRESSEN PÅ GRÖNAN

 
 
 
″Lilla bloggfamiljen″ åker popexpressen på Gröna Lund. Jag skrattar ihjäl mig! Lägg märket i klipp nummer två hur mamma Berntsson skrattar till när hon filmar, det är jag och Nellie som åker och flyger rakt fram mot kameran - Haha! Sååå kul! Tack för denna helgen alla fina!

GÅRDAGEN OCH IKVÄLL GRÖNA LUND.

Nellie, jag & Viktor.
 
Kaos - Jag & lillsis!
 
Hela familjen Berntsson och Viktor är i Stockholm över helgen så igår efter jobbet åkte jag in till stan och mötte upp dom! Vi firade mamma Berntssons födelsedag, käkade middag på Vapiano, promenerande runt vad som kändes som hela Stockholm och skrattade så tårarna sprutade och magen krampade. Så otroligt fina människor!
 
Nu ska jag snart åka till Gröna Lund och möta upp ett fint gäng — Så, där hittar man oss ikväll mina vänner! :)
Tack för att du finns. Du kan lysa upp den mörkaste dagen med ditt leende och texter. Du är grym.” Veronika.
 
Inte nog med att solen skiner, det är fredag och livet känns överlag på topp. Igår satt jag länge kvar vid köksbordet och såg ut över mitt område där jag bor och såg sakta solen gå ner. Ur högtalarna spelades One Republics album ”Native”, närmare bestämt — Denna låten. Jag fylldes av ett lyckorus som kan liknas vid känslan när DEN där personen skriver ett sms och tusentals små fjärilrar svävar inom dig. Exakt så.
 
Men denna kärleken är annorlunda än kärleken mellan två människor. Detta är en kärlek till den här stan, till varje kvadratmeter av min lägenhet — mitt första allra egna boende, en kärlek till livet överlag och att äntligen befinna sig på den plats som tilllåter dig att älska dig själv. För första gången kan jag andas utan att känna att någon sakta försöker att strypa min syretillförsel, äntligen kan jag gå utan att behöva känna att någon sparkar undan mina ben, äntligen kan jag bara få vara jag. Här kan mina drömmar fritt sväva bland molnen och jag får göra det jag älskar allra mest. Jag får vara den jag älskar att vara. Jag. Jag önskar här någonstans att någon kunnat visa mig, den tolvåriga, mobbade jag, en liten vinjett av hur mitt liv skulle komma att se ut nu tio år senare. Allt hade varit så mycket enklare då. Då.

 

Jag önskar att jag på något sätt fått veta hur livet skulle ta en vändning, att det skulle bli min tur att må bra, hur jag skulle bli accepterad, älskad och respekterad. Jag önskat att jag vetat att jag skulle omge mig med älskvärda människor, människor som älskar mig för den jag är och att jag skulle lyckas med mina personliga mål i livet — Med det liv jag då bara kunde drömma om. Idag står jag här, stark och säker på min sak — Tillsammans med er. Idag vet jag, det blir bättre. Det blev bättre. Jag mår bra. Nu tränger tårarna fram i ögonvrån och jag kan aldrig förstå att jag har förmånen att ha er. Så många, fantastiska människor som stöttar, tror, peppar, finns, lyssnar, läser och bara är där för mig. I med- och motgång, i styrka, glädje och sorg. Ni tackar mig för min styrka, och för att jag delar med mig av mitt liv till er. Jag tackar er för att ni ger mig denna möjligheten, denna styrkan, denna drivkraften och för att ni är, från mitt hjärta — Fantastiska.

 

”… Och skrev att du verkligen hade förmågan att kunna uttrycka dig i text, vilket verkligen stämmer. Det är helt sjukt hur en människa kan beskriva något så ordentligt så det känns som att man nästan är där och känner allt själv. Jag är helt amazed över hur stark du verkar vara, och jag skulle kunna göra vad som helst för att hitta den styrkan du har. Allvarligt.” — Ida.

 

Det är ren kärlek att få dela livet med er, via min blogg. Tack. #skickavidarenätkärlek

IMAGINARY FACES, THEY DON'T WORK AT ALL

 
Fotograf: Lina Flodins - http://linafoto.blogg.se. Modell: Jag.
RSS 2.0