@ GBG HORSESHOW



Hann att träffa Nellie i 5 minuter, vi står stilla en sekund och då händer detta. Vilka fans! Så gulliga. 

HUR FÅR MAN MED ALLT?

På tåget är ett perfekt tillfälle att få en stund över att skriva på min inspirations-föreläsning om mobbning i samarbete med initiativet InteOkej. Har ni något favoritinlägg från min blogg i kategorin Personligt — KLICKA HÄR. Länka det gärna så att jag kan få med det DU tycker är viktigt att få höra. För, vem vet? Kanske ses vi när föreläsningarna drar igång. Jag hoppas det.
 
I vilket fall som helst — Mycket känslor, min historia, gamla sår rivs upp just nu, laddade ord och viktiga ämnen ska tas upp. Hur får man med allt man vill säga? Just nu vet jag “bara” att jag vill vara med och förändra, och inspirera någon där ute. Det är mitt mål.
 

MOT GÖTEBORG!

Nu avgår tåget och det är äntligen dags att bege sig mot Göteborg! Klockan 19:25 är jag framme på Göteborgs Centralstation och där blir jag upphämtad av underbara familjen Berntsson och därefter blir det raka vägen till Henrik Barrys ridsportsevent som vi ska gästa. Kul! Det ska bli superkul att träffa alla härliga människor och ha en trevlig kväll tillsammans!
 
Hoppas vi ses! :)
 

ATT SE DET FINA I LIVET.

Jag har inte träffat eller hört talas om en enda människa som undgått att bli så enormt berörd av denna godhjärtade och fina människas historia. Kristian Gidlund. Inte ett öga torrt efter detta helt magiska program — ″Jills veranda, Nashville″. Klicka HÄR för att se programmet på SVTplay.
 
Mitt råd. Alla här borde ta 58 minuter av sitt liv och titta på detta program. Så mycket känslor. Så mycket tankar. Jag är tom på ord. Livet är så fruktansvärt orättvist och jag önskar att människor får sig en tankeställare och lär sig att uppskatta livet — Livet handlar inte om att ha massor av pengar eller att leva ett glamouröst liv. Det är större än så, mer värt än alla pengar i världen. Vi måste lära oss att se det fina i de allra minsta, mest vardagliga situationer. Att uppskatta livet och varandra. Uppskatta familj och vänner. Att uppskatta alla de där saker som vi alltid har en tendens att ta förgivet. Vi måste inse att de inte är en självklarhet. Vi måste inse att varje dag är en ny möjlighet att bli det bästa JAG kan vara och bli. Att varje dag är en sorts gåva. Kristian själv hann aldrig att se detta programet då han avled i september 2013, 29 år gammal. Denna människa har berört, och kommer alltid att beröra så, så människors hjärtan.
 
Fantastiska, fina Kristian Gidlund, vila i frid.
 

LIKE AN ECHO IN MY HEAD.

Återigen, statistiken visar att ni är här och kikar dag efter dag - Men vart håller ni hus undrar jag? Jag vill gärna att ni är med även så att jag kan se er i form av kommentarer, feedback och önskemål. Utan feedback är det så enormt omotiverat att blogga.
 

#ANGELICABLICKFORBIKBOK

 
Model: Angelica Blick / Angelica Blick for Bik Bok | Makeup Artist: Linda Hallberg | Fotograf: Emma Svensson
 
Finner inga ord riktigt! Är så otroligt stolt över min fina, fina vän Angelica som igår släppte nyheten att den 26 april släpper hon sin egna kollektion för Bik Bok — Angelica Blick For Bik Bok i Sverige, Norge och Finland. Inte nog med att Angelica är en av de vackraste personerna (inside and out) som jag träffat, så är ju kollektionen (som ni ser!) så magisk! Vore jag tjej så skulle jag se till att så mycket som möjligt flyttade in i min garderob. Detta får ni bara inte missa! Finns. Inga. Ord. Wow!
En del av mig blir än idag oerhört förvånad, ledsen, arg men också fundersam hur unga och äldre väljer att bete sig på nätet – trots att man, hur konstigt det än må låta, börjat bli van. Det är inte okej. Det är som att någon sagt att ”här är allt okej” och plötsligt vräker det ner som den värsta hagelstorm. En av de personer i min närhet som är allra värst utsatt är Nellie. Nellie är en 13-årig tjej bosatt utanför Göteborg, en tjej med en enorm målmedvetenhet och en personlighet som ligger många år före de allra flesta jämnåriga. En tjej som för några år sedan bestämde sig för att skaffa en blogg och som arbetat sig upp och gjort karriär på nätet – Jag anser att hon är en av flera ljusa framtidshopp och förebilder som tagit form via nätet. Fantastiskt. Inspirerande. Godhjärtad. Helt enkelt en fin person på både insidan och utsidan. Hon må vara en offentlig person, en förebild för många – men hon är också bara en helt vanlig 13-årig tjej med känslor, tankar, bra och dåliga sidor och mängder av drömmar, någonting som tyvärr tycks glömmas bort av många. Varför?
 
Varje dag läser jag elaka påhopp om Nellies utseende, klädstil, hur hon posar, val av vänner – Ja, listan kan göras lång. Jag är väl medveten om att hon inte är den enda, men hon är den i min närhet som utsätts allra värst. Varje bild hon laddar upp i sociala medier granskas av en enormt stor och varierad publik. Många, de allra flesta älskar. Några hatar. Plötsligt tror dessa människor att det är okej att kränka och ”tycka till” bara för att Nellie är den hon är. När har hon, eller rättare sagt, när har någon överhuvudtaget bett om att bli bedömd? Att bli kränkt. Att bli trakasserad. Att bli hånad. När dessa personer sedan blir konfronterade så försvarar de sig med att ”Nej, varför skulle jag vara avundssjuk på henne?” fast att verkligheten är uppenbar. Det sticker så många människor i ögonen att hon lyckats. Hon är 13 år och har redan åstadkommit såhär mycket. Vad händer här näst? Vad är nästa steg? I vilket fall som helst kan jag inte låta bli att bli upp-över-öronen stolt över henne. Att hon idag är en av nätets största och mest omtalade person – Media och vi i hennes omgivning spår henne en väldigt ljus framtid så länge hon fortsätter för att hon själv vill och det hon brinner för.Men fortfarande ger inte detta någon människa rätten att bete sig hur man vill på nätet. Det spelar ingen roll ifall du är en offentlig person eller inte. Det är aldrig okej.
 
Men vet ni vad det sorgligaste är? Det är alla dessa vuxna människor, föräldrar, som dag efter dag hoppar på och hänger ut Nellie på nätet, på sina Facebook-konton och runt middagsbordet med sina barn. Pinsamt. Tycker man då som vuxen att det är konstigt att barnen tar efter? Att de klickar sig in och öser ur sig elaka kommentarer och påhopp. Att klimatet mellan unga och på nätet är stenhårt.För varje dag som går så blir jag mer och mer medveten om och säker på att det arbete jag gör, de texter jag skriver faktiskt behövs. Jag blir mer och mer medveten om att mobbning, näthat och kränkningar är ett ämne som måste lyftas till ytan och som måste pratas om mer. Jag är därför enormt stolt över att jag fått möjligheten att göra min röst hörd. Att jag använder mitt forum, min blogg och min roll som förebild till något viktigt. Det är precis det här jag vill, och kommer, att prata om i min kommande föreläsning som sakta men säkert börjar ta form. Jag vill prata om mina erfarenheter och min historia men också få unga och vuxna att förstå hur viktigt ämnet är och att vi behöver prata om det i alla tänkbara forum – På nätet, i skolan, hemma runt matbordet och i media. Jag vill inte att mobbning ska vara ett ämne som lyfts upp som först när en ung person valt att avsluta sitt liv till följd av det. Jag tänker inte bara stå bredvid och låta det ske – Jag vill att mina år som utsatt ska vara “någonting värda” och det är dom nu när jag tagit modet till mig att öppna upp mig och min historia.

HOPPAS VI SES PÅ LÖRDAG I GÖTEBORG!

Det är flera som hört av sig och frågat om man får komma fram till mig om man ser mig i Göteborg eller på Göteborg Horseshow i helgen - Och självklart får ni det! Ingen blir gladare än jag. Jag vill SÅ gärna träffa er! Vill du försäkra dig om att vi ses? Missa inte Nellies signering på lördag den 1 mars kl. 12:30 i JustWorlds monter. Just World samlar in pengar inom ridsporten för att hjälpa utsatta barn i olika länder. Flera ryttare väljer att skänka sina vinstpengar till detta ändamål!
 
Så, jag hoppas på att få träffa just DIG i JustWorlds monter nu på lördag kl. 12:30 - Jag kommer att finnas där också och hälsa på er. Och... Har ni mynt som ligger hemma och skräpar? Ta med dom! Nellie har nämligen en insamling på plats i montern. Tillsammans gör vi skillnad för dessa barn.
 
 

MY WEEKEND


Bilder från helgen! Träffade upp mina fina vänner Vanessa och Christos i lördags. Jag och Vanessa promenerade omkring i Gamla Stan och inne i stan, drack latte och åt frozen yoghurt. Så gott! 

Vi blev sedan upphämtade utav Sofia och Emilio, åkte till IKEA en snabbsväng, och köpte med oss massa gott från affären för att sedan, hela gänget, åka hem till Vanessa och Christos där vi käkade pizza, åt godis, spelade kort och pratade om livet långt in på natten! Så otroligt bra dag med fina människor.
Hej på er! Då var det dags att avslöja de 2 vinnarna som får 2 biljetter var till Göteborg Horseshow nästa helg! Och vinnarna är... 
 
2 heldagsbiljetter till Göteborg Horseshow fredag den 28 februari är...
Matilda Westervaldt @matildawestervaldt

2 heldagsbiljetter till Göteborg Horseshow lördag den 1 mars är...
Wilma Habermann @waayyaa
 
Stort grattis till er tjejer! :) Vänligen maila mig på detvarmindag.blogg@gmail.com med ert namn, adress och telefonnummer. Dessa uppgifter kommer jag sedan att skicka vidare till Vitamin Well som kommer att skicka biljetterna till er. Hoppas att ni blev glada! Kram på er och tack till alla som tävlade!
 

SÖNDAGSNÖJE

Nu: Lägenhetsvisning och sedan in till stan! :) 

EN LÖRDAG PÅ STAN

Träffade så goa läsare på stan idag! Alldeles skakiga och darriga men så goa! :) Det är så kul när ni vågar komma fram.

LÖRDAG!

Mot stan för att träffa fina vänner och fika i Gamla stan! :) 

FANTASTISKA LÄSARE!

Jag har verkligen så otroligt fina läsare - Både insida och utsida. Jag är så tacksam! Människor, ungdomar och äldre som kontaktar mig och överöser mig med ord som jag aldrig i min vildaste fantasti kunnat drömma om. Tänk om jag kunnat säga det till mitt 14-åriga jag... Ni ger mig extra peppande kommentarer dagar då livet känns tufft, ni kommer med komplimanger och nästintill kärlensförklaringar som får mitt hjärta att slå lite extra hårt och som förgyller min vardag. Det är bra fint. Vi har det bra fint! Jag är fortfarande så ovan med tanken att någon kan komma fram skakandes, gråtandes, skrikandes och bli alldeles till sig när de ser mig och/eller träffar mig. Det är för mig så overkligt och jag vet att det är samma för många av mina vänner som ibland kan undra "Varför vill dom träffa, kramas och ta bild med dig?". Märkligt kan tyckas men det är så enormt fint och jag blir alldeles pirrig och önskar att fler av er vågade komma fram och säga hej!
 
Jag fick detta mailet igår...
″Hej Jakob! Jag vet inte om du kommer ihåg mig men har skickat x antal mejl till dig innan mycket om mig själv! I alla fall så vill jag bara säga att jag är obeskrivligt glad över att jag äntligen ska få träffa dig på horse show nästa lördag, du har hjälpt mig så otroligt mycket och jag mår idag så otroligt bra mycket tack vare dig!
 
Det känns så underbart att jag äntligen ska få träffa dig efter ett års längtan, få krama dig och tacka dig personligen för att du hjälpt mig och inspirerat mig! Dina ord på bloggen ger mig styrka varje dag och om jag känner mig nere nån dag så går jag in läser dina inlägg om och om igen och det ger mig så mycket styrka!! Fina du, du är så underbar! Vi ses om en dryg vecka bästa du!″.
 
Och jag har sett (och har svarat flera av er) att det är flera som undrat och undrar OM man får komma fram och hälsa, kramas, prata och ta bild på Göteborg Horseshow nästa helg - Och det är självklart! Jag blir bara oerhört glad ifall ni kommer fram och hälsar. Jag hoppas och vill träffa så många som möjligt av er! Och springer vi på varandra på stan i Göteborg, kom fram!
 
För att vara extra säker på att vi ses, kom till Nellies signering (länk) i Just Worlds monter på lördag den 1 mars kl 12:30 i monter B03:27. Jag kommer att vara där omkring och kunna träffa er! :)
 
 
Två fina läsare som kom fram till mig i Gallerian tidigare i veckan. :)
 

ETT SPÄNNANDE, NYTT PROJEKT.

Igår hade jag som sagt ett väldigt spännande möte med initiativet InteOkej som åkt hit till Stockholm för att träffa mig! Vi diskuterade ett nytt spännande projekt och de vill att jag ska börja föreläsa, så nu är det dags att börja arbeta fram en plan och ett upplägg. Nervöst, spännande men också otroligt kul!
 
Planen med detta projekt är att jag ska åka ut och få möjligheten att träffa er, ungdomar, föräldrar runt om i hela landet och få dela min historia, mina erfarenheter och lyfta detta ämnet till ytan. Att tala om mobbningen och inspirera till hur jag lyckats gå vidare, bli starkare, utvecklas som människa och faktiskt vänt detta till någonting positivt. Jag menar... Jag?! Jag av alla människor. Wow.  Det är en sådan enorm självförtroende-boost att få denna formen av feedback och uppmuntran på det man gör från företag, initiativ och organisationer. Bilden nedan är från InteOkej's Instagramkonto, kolla de fina orden.
 

FRÅN MÖTET

 
 
Spännande möte! Tänk att detta kan bli verklighet. Att jag ska börja föreläsa om mobbning - Dela min historia och inspirera människor som vill lyssna. Få möjligheten att kanske träffa just DIG. Overkligt.

HÅLL TUMMARNA FÖR MIG.

Nu är jag på väg till ett jätte spännande möte! Ett företag som kommit till Stockholm för att träffa mig och diskutera ett eventuellt framtida samarbete - Så enormt fint att jag får möjligheten till att göra detta tillsammans med er! Någonting jag verkligen brinner för. Att förändra, inspirera och motivera unga! Håll alla tummar och tår för mig.
 

ATT ÖPPNA NYA DÖRRAR.

Finns få saker som är så enormt drivande som att höra att människor tror på mig, att de tror på mina idéer och min möjlighet att påverka, inspirera och motivera. Det är så stort. Att de tror att min historia och mina livserfarenheter kan inspirera andra som känner igen sig eller behöver hitta en plats att hämta styrka på. Här i bloggen. Att de uppmärksammar era ord och lyfter er. Tillsammans med er så har vi genom åren byggt upp allt det här - VI får dessa erbjudanden tillsammans, för verkligenheten är den att utan er hade detta aldrig varit möjligt. Tack.
 
Därför är jag så enormt tacksam för er som tar er tiden att kommentera och inte bara läsa - Jag vill att företag och organisationer ska klicka in och se vilken fin kontakt vi har. Det är så viktigt för mig att få feedback från er. Tankar. Känslor. Historier. Önskemål. Jag vill att bloggen ska vara fylld av liv om det så "bara" är en liten, kort kommentar.
 
Denna bloggen har öppnat så många dörrar jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat drömma om. Företag. Vänner. Och att bli en förebild. Att träffa er. Det värmer hjärtat så enormt och jag får bekräftat att mina ord gör skillnad. Att någon faktiskt hämtar sin inspiration HÄR. Wow. Större än så blir det nog inte - I alla fall inte för mig.
 
På torsdag väntar ett spännande möte. Ett företag som tror på mig och tror på mig, ett företag som tillsammans med mig vill lyfta min historia till en ny nivå, en ny plattform och i ett för mig helt nytt format. Nervöst men otroligt spännande! Håll tummarna.
 

ORD SOM VÄRMER HJÄRTAT.

 
Tack du älskade människa!

VILL DU GÅ PÅ GÖTEBORG HORSESHOW?

Posta din bästa hästbild på Instagram och tagga den med #gothenburghorseshow samt tagga & följ @vitaminwellsverige. Kommentera sedan denna (se nedan) tävlingsbilden på MIN Instagram @detvarmindag med "Klar!" när du gjort det. Tävlingen pågår till och med söndag 23/2.
 
VINST:
- 1 person vinner 2st heldagsbiljetter till Göteborg Horseshow, fredag den 28 februari.
- 1 person vinner 2st heldagsbiljetter till Göteborg Horseshow, lördag den 1 mars. 
 
Lördag och söndag kommer jag att vara där tillsammans med fina Nellie och Smilla. Hoppas vi ses! :)
 

FÖR ER!

Hej på er kära ni! Ny vecka och dagen startade med solsken - Hur fint är det på en skala? 10 om ni frågar mig. Jag vet inte när jag såg skymten av sol senast. Äntligen lite vårkänslor...
 
En fråga! Har jag några härliga läsare i Göteborg eller i närheten av Göteborg? Jag har nämligen fått möjligheten av Vitamin Well att tävla ut 4 stycken biljetter till Göteborg Horseshow som går av stapeln nästa vecka! Och vet ni vad... Jag kommer att vara där tillsammans med Nellie och hennes familj under både lördag och söndag (1-2 mars)! Ska bli så kul! :)
 
För att inte missa tävlingen - Håller er uppdaterade här på bloggen och min Instagram @detvarmindag idag.
 
 

TILL DIG...

Möttes av detta i brevlådan idag... :)

LIVET ÄR BRA FINT.

På väg hem till Stockholm igen efter en spontan, men välbehövd och fin helg hemma hos världens bästa föräldrar i Västervik där jag umgåtts med underbara vänner och kramats med min älskade brorson! Att höra hans lilla ljuva stämma ropa “Aapop” (Jakob) så fort jag kliver innanför dörren får mitt hjärta att slå dubbelslag och göra frivolter. Kärleken till denna lilla killen är större än något annat. Livet är bra fint!

Kort och gott - Åker hem med ny energi och ett hjärta påfyllt med kärlek.

ME TODAY.

@ VÄSTERVIK

Umgås med min fina vän Fanny! Spenderar ett par timmar på Espresso House. :)

SPRID KÄRLEK

Glad alla hjärtans dag - Tack för att ni är dom ni är!
Bestämde mig igårkväll spontant för att åka till Västervik över helgen, så dit är jag på väg nu.
 

JAG VILL INTE MÅLA UPP EN FANTASIVÄRLD.

I och med den verklighet jag själv tvingades gå igenom som ung - då mobbningen var en del av nästan varje skoldag - så funderar jag ofta över det ämnet och väljer att återkommande prata om det här i min blogg. Jag vill vara med och lyfta ämnet till ytan, jag vill visa att ingen ska behöva skämmas över sin historia. Jag vill visa att jag inte skäms utan istället har jag valt att använda den till att försöka inspirera andra unga som känner igen sig i mina upplevelser.
 
Idag är internet och sociala medier några av de största samlingsplatserna och ”fritidsgårdarna” vi har i modern tid, överallt kan vi - är vi - uppkopplade på sociala medier och vi har bloggare i form av förebilder som tillsammans har miljontals människor som läser varje ord som skrivs. Häftigt. Jag vill att de som väljer att följa mig ska ta med sig någonting när de klickar ner sidan, jag vill att de ska känna sig stärkta, inspirerade, motiverade och känna ”Kan han, kan jag”. 
 
Jag vill främst lyfta ämnet som det tyvärr pratas det alldeles för lite om både i media och i skolan - Mobbning. Jag vill lyfta ämnet till ytan i form av mina ganska starka personliga inlägg, jag vill inte måla upp en fantasivärld som är baserad på fluffiga moln och där det framstår som om jag fått eller får livet serverat på ett silverfat. Så har det aldrig varit för mig. Det är inte min verklighet. Jag har kämpat, jag har slitit, jag har gråtit men jag har blivit stark och jag har tagit mig hit. Jag har varit på mobbningens mörka botten och vänt - Men istället för att låta dom bryta ner mig, vinna över mig eller få dom att definiera VEM jag är och OM jag duger så har jag valt att bli starkare och utvecklas utifrån de förutsättningar jag haft och den historia jag alltid kommer att bära med mig. Och faktum är att det finns få saker som stärkt mig så mycket som denna bloggen - att veta när jag kliver upp på morgonen - går och lägger mig på kvällen - att det faktiskt finns en och annan ung jag kan ha inspirerat tack vare att jag får den stora äran att vara deras förebild och drivkraft. Det finns inga ord som kan beskriva hur stort det är för mig. Det är för mig att dra den största vinstlotten och att kliva ut som en vinnare. Precis det JAG bestämde mig för att göra. Vinna. Vinna min egna kamp och bestämma mig för att jag är bra precis så som jag är. Jag duger. Du duger. Vi alla duger. Jag möts av unga människor som kontaktar mig med mellanrum som berättar att de läser mina personliga inlägg om och om igen, de väljer att klicka in här när de behöver stöd, när de behöver motivation, när dom tappat all ork. Kan det bli större än så? Wow.
 
Minns ni att jag berättade att jag skulle på ett möte med ett stort produktionsbolag som kontaktade mig gällande en kommande TV-produktion? Nu kan jag äntligen berätta för er!
 
Programmet som jag blev scoutad till (men som jag tackade nej till på grund av jobb) var den nya säsongen av TOP MODEL SVERIGE 2014. Så kul! I år kommer det nämligen att finnas killar med i tävlingen vilket ni kanske sett och förstått på tv-reklamen på TV3? Så kul  koncept! Jag blir fortfarande glad och kommer på mig själv sitta här och le av tanken att deras castingansvariga kontaktade mig och ville ha med mig i programmet. Så otroligt kul! Hon belyste även vid mötet att hon uppfattat i min blogg att jag står för sunda ideal och god inställning vilket är väldigt viktigt. Men som sagt, jag kommer inte att vara med men känner mig otroligt hedrad och smickrad över att ha varit tillfrågad om att vara med.
 
Top Model Sverige har premiär på TV3 den 24 februari.
Bildkälla - http://www.tv3.se/topmodelsverige
 
 
Fotograf Lina Flodins

VARNING! DETTA ÄR INTE JAG.

Det finns en person som använder sig utav bilder på mig på dejting-appen ″Badoo″ och utger sig för att heta Jesper, 21 år — Detta är, som ni säkert förstår inte jag. 1. Jag har inget konto på Badoo. 2. Jag heter inte Jesper. 3. Jag skulle aldrig bete mig på ett sådant här sätt. Bilderna har jag fått skickat till mig från en bekants kompis som blivit kontaktad utav denna ″Jesper″. Obs! Jag vill förtydliga att tjejen som svarat till denna ″Jesper″ inte är allvarlig i sina svar.
 
Det är så enormt tråkigt att människor ska hålla på såhär, vad får de egentligen ut av att använda bilder på en person som inte är dem själva? Fruktansvärt. Jag har nu anmält detta och jag ber er som eventuellt använder er av Badoo-appen att anmäla detta konto. Detta är kränkande och personen använder sig utav bilder på mig för att uppmana till sexuella handlingar. Varning detta är inte jag!
 

KÄRLEK & OMTANKE

“Beklagar verkligen att det slutade så, igen. Men jag tycker du ska vara stolt över dig själv. Du vågade hoppas och ge personen en chans till, öppna ditt hjärta åter igen trots att personen sårat dig. Det säger så himla mycket om vilken person du är. Men sedan får man absolut inte glömma bort sitt egna värde. Nu har du gett hen en chans, det var du som hörde av dig trots att det kanske borde varit tvärt om, du som försökte. Vad fick du för det? Hör man av sig och säger att man saknar en person, vill be om ursäkt, vill ha en ny chans, så tycker man ju att man borde vara med på noterna, beredd att kämpa. Hen verkar inte riktigt vara det och just därför tycker jag att du nu ska se det som ett avslutat kapitel. Förstår att det är lätt att tänka tillbaka på alla de där fina stunder man haft, tro mig jag är precis lika dan. Tänker ofta på gamla vänner, vänner som gång på gång sårat en men som man gett chans efter chans. Tänker att jag vill ringa dem, höra deras röst, säga att jag saknar dem, men skulle jag vara shysst mot mig själv då? Nej. Och shysst mot sig själv ska man vara. Ibland måste man använda hjärnan och inte hjärtat, även om det är svårt. Du är värd så mycket mer Jakob, värd vänner som verkligen vill vara i ditt liv och som behandlar dig väl. Livet är kort, våga sätt dig själv i första hand ibland. Kram!”
 
Detta var precis vad jag behövde höra idag - Framför allt delen ”Du är värd så mycket mer Jakob, värd vänner som verkligen vill vara i ditt liv och som behandlar dig väl. Livet är kort, våga sätt dig själv i första hand ibland.” Ni, alla mina fantastiska läsare är verkligen så otroligt fina! Inside and out. Ni förgyller dagarna och sitter med så enormt mycket kloka ord och tankar. Tack för att ni delar dom och för att ni alltid peppar mig! Tack.
 

TILL GÖTEBORG

Hej på er! Jag har haft en lugn dag här hemma i soffan, tittat på tv-serier och bara varit. Välbehövt och väldigt skönt! Nu har jag precis bokat biljetter till Göteborg den 28 februari - 2 mars för att hälsa på familjen Berntsson - Ska bli så fint att träffa dom igen och hänga med dom på Göteborg Horseshow under helgen samt följa med Nellie på ett ridsportsevent på fredagen. Spännande, nytt och superkul! :)
 

BEAUTIFUL FRIEND

Träffade min fina vän Linda inne i stan igår - Det var så komiskt för jag "sprang på" flera bekanta ansikten på stan, ni vet så att man tänker "men vad gör du här?" vilket även blir det man slänger ur sig när man hälsar, haha. Så komiskt. Hur som helst, vi kikade i butiker, pratade ikapp de senaste veckorna, käkade och skrattade. Ja, alltså det var länge sen jag skrattade så mycket som igår. Kolla videon som jag laddade upp på min Instagram @detvarmindag så förstår ni säkert! Och förhoppningsvis får ni er också ett gott skratt.
 

ON MY WAY

På väg in till stan för att träffa min fina vän Linda!
 

EFTER SAMTALET... TYSTNAD...

Ni minns nog de två senaste personliga inläggen jag skrivit gällande att en person som jag känslomässigt valt att ”begrava” till följd att ett enormt stort svek, som plötsligt en kväll, efter över ett års tystnad skrev ”Jag saknar dig Jakob.”. Del ett finns att läsa HÄR och del två finns att läsa HÄR. Jag är noggrann med att detta inte handlar om att hänga ut någon – Det har jag inget behov av. Jag är vuxnare än så. Jag ventilerar bara mina tankar, för jag tror att många kan känna igen sig i, och relatera till liknande situationer.
 
Efter vårt samtal som varade i över två timmar fick jag någon form av mersmak – Jag fick tillbaka lite av det hopp och förtroende som jag tidigare haft. Hopp. Jag var öppen för att ge det en ny chans, att ge personen en ny chans. För alla gör vi fel. Alla kan vi agera fel i situationer som är svåra att hantera. För mig krävs det en hel del för att återfå ett sådant förtroende. Jag kräver inte att någon ska svansa efter mig och göra saker för att ”göra mig nöjd”. Jag vill att det ska vara ärligt, äkta. Allt jag kräver är att få den respekt jag förtjänar och att jag ser ett ömsesidigt engagemang. Som du sa ”Jakob… Du har alltid haft min respekt.”. Jag vill se att orden så som ”Jag saknar dig”, ”Förlåt” och ”Jag lovar dig att…” faktiskt har en ärlig betydelse och inte bara är just ord.
 
Vad hände? Jag är återigen på ruta ett. Det gick någon dag efter att vi pratade första gången i telefon på över ett år, vi skickade några vardagliga textmeddelanden, och jag försökte vid två tillfällen att ringa utan svar. Något jag tydligen inte skulle gjort. Jag fick inget så litet som ett sms som sa ”Jag såg att du ringt, kan tyvärr inte prata”. Ingenting. Vilket då gör mig fundersam men också aningen orolig. ”Har någonting hänt?” ”Ska jag ringa igen?”  ”Tänk om…?” – Efter att ha ringt så väntade jag en dag och provande igen. Samma sak. Signalerna går fram. Inget svar. Inget sms. Ingenting. Jag blir än mer fundersam och också orolig, och skickar därför ett sms ”Jag har försökt att ringa dig igår och idag.” mest som en påminnelse om att jag försökt ringa, att personen i fråga gärna får ringa upp – men också för att se så att allt är okej. Jag hade ju fått upp hoppet om en förändring – och aldrig hade jag kunnat vänta mig ett sådant svar. Ett förkortat svar: ”Jag vet, du har ringt mig varje dag sedan vi pratade.” – Ja, det hade gått två dagar sedan vi pratade första gången på över ett år. Vid två tillfällen har jag försökt att nå dig. Med en dags mellanrum. Utan svar. Ingenting. Har jag gjort fel? Hur skulle jag kunna veta? Jag kan omöjligt vara tankeläsare. Konversationen forsatte en stund, men ingenting av värde. Jag konstaterade och påpekade bara att jag tycker att man behandlar människor bättre än så. Och nu var vi där… Tillbaka på ruta ett. Jag tänker inte svansa efter, jag tänker inte att vara den som duger när någon vill att jag ska duga. Jag blev så arg. Så enormt besviken. Här ger man någon en chans och det hinner bara gå ett par dagar så står man där på ruta ett igen? Misslyckande.
 
Varför ringde jag? Jag hade ju faktiskt någonting att säga. Plötsligt känner jag mig inte så viktig längre. Sådär viktig som du sa att jag alltid varit för dig. Vem säger så? Jag hoppas inte att denna personens vänner får höra ”Jag orkar inte prata med dig nu.” någon gång när hon eller han faktiskt behöver. Jag hoppas verkligen inte det. Jag menar, hur svårt kan det egentligen vara att svara och säga det? Jag hade haft fullaste förståelse för det. Nu förstår jag istället ingenting av detta. Vad ska det vara bra för? För vem? Men jag tänker inte acceptera att bli illa behandlad. Inte igen och igen, och igen. Efter ett år utan kontakt kan man behöva tid för att smälta och ta in – Tro mig, jag vet. Jag hade förstått. För jag tror det är vad detta handlade om. Tid. Jag hade ju ändå varit ganska så ”hård och ärlig” i vad jag sagt under vårt två timmar långa samtal ett par dagar tidigare. Allt kom på en och samma gång, rev upp gamla ”sår” för båda och man kan behöva få lite tid för att smälta och ta in. Jag förstår.
 
Nu står jag här… Hör ingenting alls. Jag menar inte att jag kräver någonting, men lova mig inte saker du som du inte kan hålla. Någonting så litet som ett ”Hur mår du?” räcker. Ett kort samtal då och då är mer än nog för att jag ska se en vilja till förändring. Förbättring. Nystart. Jag har ju försökt? Vad gör man? Hur många chanser ska man ge? Hur mycket ska man ta? Jag lägger ner. Jag vet inte… Men vissa människor tror man bara så mycket bättre om. Jag vet att någonstans bakom detta ”skal” finns den där personen som jag en gång lärde känna. Jag vet att det finns en sida hos denna person som inte får utlopp, en sida jag faktiskt tycker väldigt mycket om. Konstigt. Plötsligt är allt bortblåst och alla lovord om förbättring, ändring och att ta tillbaka det som en gång fanns känns bara som tomma ord. Igen. Varför är man för snäll för sitt eget bästa? Varför?
 

JAG ÄR KÄR!

 
Jofama ″Jeffrey Suede″
 
Jag tror att jag är kär! Ja, alltså kär i denna mockajackan som är mitt senaste kap som fått flytta in i min garderob och min växande samling jackor. Perfekt till våren! Märks de att jag älskar jackor? Jag får liksom aldrig för många, eller nog för den delen. Haha!
 
Som sagt, denna kommer från mitt absoluta favoritmärke när det gäller skinnjackor - Jofama. Denna modell heter ″Jeffrey Suede″ i beige - Den ser mörkare ut här på bilden än vad den är i verkligen. Men ack så fin!

VEM ÄR DU ATT DÖMA MIG?

Jag får ofta frågan ”Möter du mycket hat?” – Både i sociala medier och i verkliga livet. Tack och lov har jag varit ganska så förskonad från elaka ord på nätet, men inte helt. Absolut inte. Visst händer det med jämna mellanrum att jag får en anonym kommentar med någon form av hån, påhopp eller själsord här på bloggen. Eller en elak kommentar på Instagram. Men det gör mig inte ledsen och sårad personligen, jag har lärt mig att hantera det – Låta det rinna av mig. Det som gör mig ledsen är tanken av hur många männsikor som, precis som jag, tvingas stå ut med sådana här påhopp. Hur många det är som faktiskt ger upp, hur många som inte vågar vara sig själva för att de ständigt blir utsatta.
 
I verkliga livet har det faktiskt varit värre för mig – Särskilt de gånger då jag är ute och dansar tillsammans med mina vänner och möter onyktra personer som annars tittar ner i marken när vi möts och som nu plötsligt får ett väldigt ”mod”. Plötsligt tror de att de är okej att medvetet och upprepade gånger armbåda, knuffa och säga elaka kommentarer om och till mig. Jag har vant mig, hur konstigt det än må låta. Jag har blivit van. Detta har pågått så länge jag kan minnas. Jag har hittat mitt sätt att hantera det – Att vända detta till min motivation och drivkraft. Att bli starkare. Det som gör mig ledsen är att se mina vänner behöva gång på gång ska behöva stå upp för mig och försvara mig. Det som gör mig ledsen är att se mina föräldrars fundersamma miner när jag kommit hem och de frågat ”Har du haft kul?” – De vet redan vilket svar de kommer att få. ”I början var det kul, men…”. Att behöva höra att de är oroliga, att behöva höra deras besvikna röster på att människor tar sig sådana friheter.
 
Det har hänt så många gånger att jag valt att ta personen åt sidan och lugnt och sakligt fråga ”Vad har jag någonsin gjort dig?” så får jag ofta en tom blick, ett osäkert ansiktsuttryck. Man märker att detta var inte vad de väntat sig – att bli ifrågasatta. Att se mig i ögonen. Att säga det rakt i mitt ansikte. De vet inte vad de ska säga, hur de ska säga och ofta utstöter bara någon form av ljud… ”Meeeh?!…”. Jag frågar igen ”Men vad har jag gjort dig? Varför tar du dig sådana friheter? Hur skulle du själv känna om jag behandlade dig så?” – Och efter några sekunder paus ”Ingenting, det var inte meningen, förlåt. Jag vet inte… Jag skulle nog inte må så bra.”. Jag mår bra. Jag har blivit van. Jag har blivit härdad – Tyvärr den hårda vägen. När jag blickar tillbaka på mitt liv hittills så inser jag hur otroligt mycket jag behövt stå ut med. Hur länge detta pågått och än idag faktiskt pågår… Det är så konstigt. Man ställer sig frågan hur man orkat att ständigt ta denna kampen? Om och om igen. Jo, för att alla har rätten att vara precis så som de är. Jag. Du. Alla.
 
Allt jag vet är att jag är så enormt tacksam över att jag varit och är så enormt fast besluten att vinna - För min egen skull.
 

EN NY DOFT I BADRUMSSKÅPET

 
En ny parfym som fått flytta in i mitt badrumsskåp — Calvin Klein ″Encounter Fresh″. Till en början var jag lite tveksam till om denna doften var jag (direkt från flaskan) men när jag testade den på huden och den fått lägga sig lite så luktar den väldigt gott och fräscht. Mums! Kommer från Eleven.se. :)

DIN DAG!

Grattis på födelsedagen världens bästa mamma - Jag älskar dig! :)

FINBSÖK!

Har finbesök av mina underbara föräldrar över helgen! Så mysigt. Just nu är vi på stan och tittar.

RSS 2.0